Tjaba - Tjena - Hallå!
Jajamensan, ni ser rätt. Jag är tillbaka. Och den här gången ska jag verkligen försöka orka hålla mig kvar här!

Så, vad har hänt under tiden?
...ni kan få den kortfattade versionen...
...en kompis till mig, som vet om min äs, såg mig samma dag som jag köpte min nya våg. Eftersom hon redan viste om hur allt låg till, så svarade jag ärligt när hon fråga vad det var för något. Det hela ledde till en extrem utskällning, och avslutades med att hon talade om för mig att hon inte vill att jag hör av mig fören jag blivit frisk igen...
Lätare sagt än gjort va?
Hur som helsl, så drog det ner mig fruktansvärt mycket. Dels för att jag förlorat en av de personer som jag tyckt allra bäst om, och dels för att hon sabbade allt mellan mig och den tjejen jag var på G med.
Tjoho...! eeehm, inte!

Så tanken slog mig. Kanske borde jag satsa på att bli frisk. Det skulle lätta upp vissa delar i livet något otroligt.
Så under ett par veckor, typ två, har jag gått runt och inte riktigt vetat vad jag ska ta mig till. Om jag ska kämpa med  ätstlrningarna, eller mot dem. Och jag bestämde mig för att inte göra något utav det. Jag lät min kropp bestämma. Ville den ha choklad, jag då åt jag choklad. Ville jag inte ha mer än en kopp kaffe, nej då blev det inte heller mer.

Men oftast ville kroppen ha mer. Den ville ha godis. Nästan varje dag.
Så nu sitter jag här. Ett par kilo tyngre, och tillräckligt många cm bredare för att jag inte ska våga mäta mig.

Men så är jag på gång igen också. Imorgon börjar skolan. Och efter det, finns det inga ursäkter till att faila. Då har jag smalheten i en utsträkt hand, om jag bara tar den och låter den vägleda mig.

Från och med idag, börjar kampen om. En kamp för smalheten, en kamp med äs'n.